♥

De flesta av oss vet att både vi och vår kropp mår bra av träning. Men på vilka sätt påverkas egentligen kroppen av träning och i det här fallet löpning? Finns det bara positiva saker med löpningen eller finns det även negativa effekter med att vara en långdistanslöpare? I det här inlägget ska jag försöka ge dig svar på dessa frågor.

Positiva effekter:

- Hjärtmuskeln stärks av löpning och detta beror på att hjärtat tvingas till att pumpa runt extra mycket blod i kroppen vid konditionsträning. Detta leder även till att blodtrycket sjunker. Med andra ord så ökas blodvolymen av distansträning och då kan blodet transportera ut mer syre till alla kroppens muskler vid varje slag. Detta i sin tur leder till en minskad puls.
Ju mer man konditionstränar, desto snabbare återgår pulsen till normalt efter avslutad träning.

- Redan i 20-25- års ålder börjar lungornas syreupptagningsförmåga att försämras. Genom att löpträna ökar man lungornas förmåga att ta upp syre.

 

- Det finns undersökningar som visar att löpning stärker immunförsvaret. Genom att löpträna några gånger i veckan blir immunförsvaret bättre mot allt från förkylningar till hjärt- och kärlsjukdomar.

 

- Sömnen påverkas positivt av löpningen eftersom man sover bättre efter att ha använt sin kropp, fått frisk luft samt efter att ha rensat hjärnan.

 

- Även stressnivån får goda effekter av löpningen. Vid löpning frigörs endorfiner, vilket är kroppens s.k. avslappningsämne och dessutom är en löprunda oftast fri från störande moment om man väljer att lämna t.ex. mobiltelefonen hemma.

 

- Vid löpning är samspelet mellan hjärnan och musklerna i full gång och detta leder till att nervbanorna mellan hjärnan och musklerna utvecklas. I sin tur leder detta till att balansen och finmotoriken förbättras.

 

- Löpning är en av de mest effektiva motionsformer som finns. Genom löpning ökar förbränningen av fett både när man är i vila och i arbete. En vältränad person har ökat musklernas förmåga att utnyttja mer fett som energikälla och sparar därför på de begränsade förråden av kolhydrater. En vältränad person kan därför springa en längre period än en mindre vältränad person.

 

- Vid distansträning blir energiomsättningsprocessen i musklerna effektivare. En av anledningarna är att kapillärerna (blodkärlen runt muskelfibrerna) ökar i antal.

 

Det är bl.a. därför det är viktigt för mig att springa flera längre distanser under mina träningsmånader. Om jag inte tränar upp mina specifika löparmuskler så kommer det ”ta slut” i mina muskler alldeles för tidigt den dagen då jag ska springa mitt första maratonlopp.

 

- Vid varje löpsteg då foten sätts ner i marken blir musklerna, skelettet, ledbanden och senorna i benen starkare. Skelettet blir kraftigare för att klara av alla stötar som sker vid varje steg. Senorna och benhinnorna blir starkare så att de inte ska brista. Ledbanden blir mer spända och musklerna blir starkare. Allt för att klara av belastningarna som de utsätts för.

 

- Löpning ger energi! Hjärnan klarnar, kroppen stärks, man blir pigg och koncentrationsförmågan ökar. Undersökningar visar att en löprunda ger ny inspiration och att kreativiteten ökar.

 

- Det finns även undersökningar som visar att de som springer har större tålamod, är mer optimistiska och får ett bättre självförtroende. Oftast leder träning till att man blir mer nöjd över sig själv och detta märker människorna i omgivningen av på t.ex. humöret.

 

- För vissa kan löpning även vara en stor hjälp vid både små och stora depressioner. Det kan vara ett sätt att bearbeta kriser, sorg och ilska på.

 

- Forskning från Cambridge i Storbritannien visar att löpning leder till att nya hjärnceller skapas. Försöken visade att det hade vuxit fram 100 000-tals nya celler efter bara ett par dagars träning. De extra hjärncellerna håller hjärnan ung och spänstig och man får bättre minne. Forskarna förklarar det hela med att blodcirkulationen ökar vid träning och då bildar kroppen adrenalin samt andra hormoner, vilket stärker nervcellerna.

 

- En annan amerikansk studie som publicerats i tidningen ”Archives of Internal Medicine”, visar att löpning inte bara minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, utan även för cancer och neurologiska sjukdomar som t.ex. Alzheimers. Förutom att löparna/joggarna lever längre, har de dessutom en högre livskvalitet än de som mestadels sitter still.

 

(Tänk på att de två sista punkterna endast är studier som har visat ett visst resultat).

 

Negativa effekter:

 

- Det är väldigt vanligt att löpare drabbas av överbelastningsskador i t.ex. knä och fötter. Vanligast är att oerfarna löpare drabbas hårdast men självklart kan det hända alla.

 

- De flest långdistanslöpare får även en hel del problem med fötter och naglar. Det är väldigt vanligt att man drabbas av nageltrång, blåsor, skavsår, blåa naglar som ramlar av, fot- och nagelsvamp och förhårdnader.

 

 

Källor:

”Aktiv Träning”, nr. 9 2010

”Sportguiden”, nr. 4 2010

”Stora Löparboken” – Hans Wiktorson

”Från joggare till löpare” – Ulf Johansson

”Marathon – löpning som livsstil” – Alfred Shemweta

http://iform.se/lopning/lopning-far-hjarnan-att-vaxa

http://iform.se/traning/lopning/12-goda-skal-att-borja-loptrana