Allt man behöver är en spark i röven...

Att dagens planer på att springa 15 km inte kändes sådär jättelockande i morse när jag såg snön på marken kan jag hålla med om. Planerna övergick till en mil och sedan till 6 km och till att överhuvudtaget inte springa alls. Dock bestämde jag mig slutligen för att en runda på 10 km nog skulle funka trots snö och is.

Jag påbörjade min vanliga 10 km runda men kände att jag kunde fortsätta rakt fram istället för att svänga efter ungefär 3-4 km. Det var jobbigt att sätta ner fötterna och jag var nära att halka flera gånger men jag lyckades ta mig runt hela rundan på benen. Jag slutade på en sträcka på cirka 15,5 km.

Det kändes extremt bra hela rundan och det var riktigt roligt att springa. Det gick inte snabbt och det kändes lite extra i ben, fötter och knä pga. vädret men när det är sådant här väder känner jag att det viktigaste är att man ger sig ut istället för att stanna hemma och ge upp alla planer. Jag kände inte alls för att ge mig ut och springa idag men när jag hade tagit tio steg bestämde jag mig för att jag ville springa långt och jag upplevde lite glädje. Man behöver egentligen bara någon som sparkar ut en genom dörren och sen är man igång. 
Rundor som denna borde det finnas fler av!

Efter en lång och varm dusch samt lite mat har jag äntligen återfått min värme. Imorgon får vi se om jag kan stå på benen men skit i det, jag sprang faktiskt en lång runda i snö, is och minusgrader. Att jag sen haltar hela dagen imorgon, ja det är det värt!



Jag vill ha vår eller i alla fall ingen snö! Är redan trött på detta och
såhär ska jag ha det i några månader...

Sträcka: 15,5 km
Tid: 1.37.29 min
Tempo: 6.17 min/km

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0